Vaccination av hela befolkningen – en orimlig strategi
Vaccinering mot Covid-19 har i vissa länder redan påbörjats. I Sverige är planen att i januari 2021 börja med att vaccinera de med högst risk och de som riskerar att smitta dessa såsom personal på äldreboenden och hushållskontakter till denna högriskgrupp. Förhoppningen är att vaccinera övriga riskgrupper strax därefter och sedan hela befolkningen.
Som jag förklarat i en tidigare artikel är Covid-19 en sjukdom som för den absoluta merparten av befolkningen inte orsakar någon större fara. För de med förhöjd risk för allvarlig eller dödlig Covid-19 finns så klart en rimlighet i att vara orolig för sin hälsa och vaccin bör övervägas. Ändå tas det ofta för givet att man även ska vaccinera mer eller mindre hela friska befolkningen. Folkhälsomyndigheten pratar om fyra faser där friska personer mellan 18–69 år ska erbjudas vaccin i fjärde fasen. I media uttrycks ofta oro över att man inte kommer ha vaccin så att det räcker till hela befolkningen och man gör även reportage om att en fjärdedel av befolkningen inte vill ta Covid-19-vaccinet. Det finns även många som argumenterar för att det är rimligt att kräva vaccination av folk som vill resa eller för att få vistas på särskilda platser såsom en biograf, en skola, en affär eller ett sjukhus. Personligen finner jag detta mycket orimligt med tanke på de siffror som vi känner till idag angående Covid-19, vaccinets effekter och hur vi resonerar kring liknande sjukdomar, exempelvis säsongsinfluensan.
Influensaepidemier och vaccinering inför säsongsinfluensan är en naturlig del av samhället sedan flera decennier. Varje år vaccinerar sig 600 000–700 000 svenskar mot säsongsinfluensa. Bland riskgrupperna vaccinerar sig lite mer än hälften av personerna. Ett stort antal av övriga vaccinerade är personal inom vård och omsorg, eftersom de ofta kommer i kontakt med riskgrupperna. Influensavaccinet brukar skydda till ca 60 % mot att få en influensainfektion och de som ändå blir smittade får ofta en lindrigare sjukdom. Detta resulterar också i en minskad smittsamhet i och med att färre får sjukdomen. Varje år dör ca 700 personer av influensa och dess komplikationer. Det är alltså 700 personer som dör trots att vi vaccinerar 700 000 personer och att de får ett 60-procentigt skydd mot infektionen samt lindrigare sjukdom. Utan vaccinering skulle vi troligen fått en genomsnittlig dödlighet på långt över tusen personer per år. Hade vi vaccinerat hela befolkningen varje år hade vi dock fått ett ännu starkare skydd på populationsnivå och undvikit ytterligare ett par hundra dödsfall. Detta är dock inget jag någonsin hört vårdpersonal eller politiker propagera för i Sverige. De 700 personer som dör i influensan har inte resulterat i att man i media och vid fikaborden pratar om vaccinering av hela befolkningen eller tycker det är rimligt att flygbolag kräver influensavaccination.
Ser vi till Covid-19 kommer vi enligt officiella dödstal sluta på ungefär 8 000 döda i år men enligt mina uträkningar baserat på överdödlighet är det mer sannolikt att det egentligen handlar om färre än 4 000 dödsfall när december är slut. Merparten av dessa dödsfall inträffade april-juni, under den första vågen, då sjukvården var gravt överbelastad och man inte hade mycket kunskap om sjukdomen. Framöver kan vi förvänta oss en lägre årlig dödlighet, även utan vaccinering, i och med ökad kunskap, bättre behandling och viss immunitet i befolkningen. Det ser vi redan tecken på nu, vilket jag också tagit upp i min tidigare artikel. Flera av de vaccin mot Covid-19 som nu erbjuds på marknaden visar en effekt på ca 90 % mot symtomgivande sjukdom. Om vi vaccinerar riskgrupperna skulle vi alltså sannolikt få en minskning av antalet dödsfall från 8 000 till 800, om vi litar på officiella siffror, eller 4 000 till 400 om man tycker mina uträkningar är något rimligare. Det är även riskgrupperna som står för den absoluta majoriteten av sjukhuskrävande vård och även detta skulle därför minska drastiskt vid vaccination av dessa personer. Vi kan alltså troligen få ned dödligheten under influensanivåer (400–800 personer per år) genom att bara vaccinera riskgrupperna och dessutom bli av med 90 % av all sjukhuskrävande Covid-19-vård. Många inom vård och omsorg kommer dessutom troligen ta vaccinet, vilket kommer få ned dödstalen och sjukhuskrävande vård ytterligare.
Som jag ser det finns egentligen ingen anledning till att erbjuda eller uppmana till vaccination av andra än riskgrupper samt vård- och omsorgspersonal. Skulle personer utan riskfaktorer, som inte jobbar inom vård och omsorg, vilja ta vaccinet är det rimligt att de betalar för vaccinet helt privat, utan subvention, då det inte skulle ha någon större effekt på dödstalen eller antalet som kräver specialistsjukvård. Runt om i samhället och inom vården hör jag röster som oroar sig för att alla inte kommer gå med på vaccination. Man ser positivt på krav från myndigheter och företag att man ska kunna intyga att man tagit vaccinet för att få använda vissa tjänster. Jag förstår verkligen inte varför det bör leda till oro att en del av befolkningen inte vill ta vaccinet, eftersom det endast skulle påverka dödssiffror och vårdbehov marginellt om de väljer att avstå.
Jag tycker personligen inte det låter ekonomiskt rimligt att vaccinera 80 % av befolkningen för att eventuellt kunna rädda en viss del av de 400–800 allvarligt sjuka personer som fortfarande kommer dö efter att alla riskgrupper fått vaccinet. Pfizers vaccin kostade 20 dollar, motsvarande 167 kronor, per dos när den amerikanska regeringen köpte in detta och man behöver två doser för 90 % skydd. Det blir en kostnad på 2,7 miljarder kronor om de 8 miljoner svenskar som inte tillhör någon riskgrupp eller är personal inom vård och omsorg ska vaccineras. Till detta tillkommer kostnader för transport, personal, administration, osv. Varför det inte är rimligt att spendera hutlösa mängder pengar på att möjligtvis rädda ett fåtal äldre multisjukas liv något enstaka år till har jag förklarat i min tidigare artikel. Givetvis kan man också minska en del sjukvårdskostnader genom vaccination av hela befolkningen men även där lär vaccinationen av riskgrupper och personal redan fått ned sjukvårdskostnaderna till mycket låga nivåer och effekten blir därför ringa av att ytterligare 8 miljoner vaccineras.
Man får även fundera över vilken potentiell risk det finns med att vaccinera en hel befolkning med ett nytt vaccin, även om de studier som gjorts hittills visar på god säkerhet. Att så stor del av befolkningen vill vaccinera sig mot en, på populationsnivå, ganska harmlös sjukdom och att så pass få ifrågasätter strategin är för mig det verkligt oroande. Vi kan omöjligen veta de långsiktiga riskerna med vaccinet, oavsett hur låg risken för allvarliga biverkningar bedöms vara, och därför bör vi så klart avvakta minst ett par år innan vi överväger en bredare vaccinering inom befolkningen i och med att det inte heller är hälsoekonomiskt rimligt.
Som jag skrivit om tidigare så står åtgärderna som vidtas i samhället inte i proportion till faran som Covid-19 utgör. Planen för vaccinering av stora delar av befolkningen är inte en rimlig strategi. Det rimliga hade varit att erbjuda subventionerad vaccination till riskgrupper, äldre och personal inom vård och omsorg. Det handlar om ca 2 miljoner människor och genom denna riktade insats kan man säkert få betydligt bättre effekt än 90 % i och med att det blir minskad smitta mellan äldre och inom vård och omsorg. Vi kommer genom att vaccinera dessa personer kunna reducera Covid-19 till en mild säsongsinfluensa vad gäller dödlighet och vårdbehov. När detta är gjort finns ingen anledning att utföra experiment på en hel befolkning utan man kan i lugn och ro bedriva forskning vidare för att se huruvida det är rimligt att erbjuda vaccin till hela befolkningen för att rädda de fåtal personer som fortfarande blir allvarligt sjuka eller dör i Covid-19. Troligtvis blir det aldrig aktuellt med tanke på hur beskedlig sjukdomen är för merparten av befolkningen och hur effektivt vaccinet är för riskgrupperna.
Jag kommer personligen inte ta vaccinet frivilligt inom någon överskådlig framtid. Jag kan förstå att en del vårdpersonal väljer att vaccinera sig för att minska risken för att smitta sina patienter, även om jag själv inte vill utsätta mig för sådan risk i altruistiskt syfte. Jag förstår att de som tillhör riskgrupper vaccinerar sig och jag hade troligen gjort det själv ifall jag tillhörde en sådan. I övrigt så skulle jag rekommendera att avvakta, oavsett hur säkra vaccinerna är enligt de hittills gjorda studierna, eftersom det inte hjälper dig som individ och inte verkar behövas eller vara rimligt ur hälsoekonomisk synvinkel.
